iinnea

 

Vi är på väg till möte med Lills förskola.

Vi ska dit på ett Öppet Hus på förmiddagen. Det känns väldigt spännande och roligt!

 

Förskolan är alldeles nybyggd, så alla saker, möbler och leksaker, kommer inte vara på plats, utan fyllas på under hösten. Men det går nog ändå. Det känns riktigt bra med nybyggda lokaler, ingen oro för dålig luft, ostabila gamla konstruktioner och mögliga väggar.

Hennes inskolning börjar först den tjugonde, så det känns bra att få en första titt nu.

 

Nu vaknar Lill och genast konstaterar att jag har tvättat håret. Hon är väldigt uppmärksam så, ser direkt om det är något nytt hemma och berättar det, "mamma, ny tvål!"

 

Hon fick välja nu på morgonen vad hon ville äta, och det blev yoghurt med smörgås. I går var det ett bestämt val av välling.

 

Hon är så himla fin mot Lia. En riktig snäll storasyster. En annan stor sak i vårat liv är att vi nu har satt båda bilbarnstolarna i baksätet, och senast vi begav oss in mot K-Rauta, blev Lia lite rastlös som hon ofta blir i bilen. Då tar Lill fram en Totte-bok, öppnar den och håller upp den för Lia och berättar vad som händer på bilderna eftersom inte jag nådde. Så fint!

 

Nu innan frukost hann vi titta några sekunder på det som Lia satt och tittade på, vilket var Emil och griseknoen. Där börjar ju Alfred slåss med andra karlar och då pratar vi lite kring det, då vänder sig Lill mot Lia och höjer fingret och säger att man inte får slåss och bråka.

 

Och så fort Lia blir ledsen springer Lill efter mig eller Anton och ropar att vi måste komma.

 

Lill pratar så mycket om dagarna att jag biland vill sätta handen över munnen på henne. Hon återberättar allt hon uppfattar, säkert tre gånger minst. Så att vi verkligen förstår samtidigt som vi måste titta på henne medans hon pratar. Hon kan säga "mamma" femton gånger innan jag tittar, annars kan hon inte berätta det hon vill.

 

 

Lill är också blöjfri under dagarna. Så lätt det plötsligt blev bara vi började. Hon säger inte till när hon måste gå på toaletten, (hon gillar inte pottan har vi kommit på) men vi frågar, och hinner ofta dit innan någon olycka händer.

Hon är lite för obrydd när det väl har hänt en olycka tycker jag, hoppas på att hon ska känna att det är riktigt obehagligt när det blir blött och kallt i byxan. Då dröjer det kanske inte så länge till dess hon börjar känna av på egen hand och tar sig på toaletten.

 

Hon har också fått en ny säng. Men, den är mest till för dekoration. Hon tycker mycket om den, men vill sova i våran säng. Så, vi lägger henne i vår säng och har sedan burit över henne till sitt rum där Lia också sover.

Men, när vi ska lägga oss har vi aldrig kunnat låta barnen sova kvar i deras sängar, utan vi bär över dom till vår stora säng. Först då kan vi känna lugnet och sova.

När väl mörkret kommer känns deras rum så långt borta.

 

 

Nu kom mamma förbi med tidningen genom förnstret så nu ska jag läsa den.

 

Ha en fin dag.