iinnea

I dag fyllde Lia 6 månader.
Då fick festblåsan åka på.
Men den var nog tre månader för liten, minst.


I natt sov hon hela natten. Från 18.45-04.30, det är helt underbart.
Nu har Anton tagit hand om henne varje natt när han varit ledig, så jag vaknar alltid rätt utvilad, men det är alldeles extra underbart att höra att hon sovit sammanhängande.

Jag tror att Åsas råd om att bona om mer i sängen gjorde tricket, jag tog upp åkpåsen och stoppade om sidorna i spjälsängen med filtar och så fick hon sova ensam i barnens rum hela natten. Det kändes såklart jättekonstigt att ha henne så långt borta, men det är ju för hennes skull, så att inte vi andra stör henne.
Tyvärr kan jag inte lita på att Sammi, som sover på soffan i vardagsrummet, inte stör henne eftersom han mest jämt drömmer och skäller i sömnen. (Just när jag skriver detta gör han det).

Vi får hålla tummarna att fridfulla nätter är någonting självklart för oss nu, och inte endast ett privilegium.





I lekparken i eftermiddags. Vad alla lekplatser blir fjuttiga och tråkiga när vi jämför med Leos Lekland...





Men ankor finns ju inte där förstås.








Vid 14-15 tiden så gjorde mitt sockerberoende sig påmind, som det gör nästan varje dag. Måste vara från skoltiden då jag alltid, alltid åt en sats chokladbollar efter skolan och kollade på teve, jättemysig tid.
Men efter jag gjort dessa kändes det inte så lockande att äta, så de pryder bara vårat kylskåp så fint nu.



Nu har Anton åkt iväg för att jobba natten. Känns supertråkigt, men det är bara att ta sig genom nätterna och dagarna (och kvällarna också till stor del) utan honom och längta till nästa långledighet.