En nästan helt vanlig fredag.


Förutom att Lill är och hälsar på sin mormor nu två dagar. Jag har inte riktigt hunnit sakna henne, men det är klart att jag gör det jättemycket när jag tänker på det. Men hon har det bra där och vi hämtar hem henne imorgon.

Jag har alldeles fullt upp med Lia istället. Timmarna bara flyger iväg när allt ska fixas med mat, fila naglar, bad, hjälpa henne sköta magen, vagga runt, kläs på, torka kräks och tvätta enorma mängder kläder och sänglakan.
Så ni må tro att hon trivs nu när hon får ha sin mamma för sig själv, hon är ju ett heltidsjobb hela hon.


Tänkte att jag skulle försöka göra lite nytta nu när jag har mer fritid dessa dagar, och färdigställa ett tack-kort från Lias födsel, men det är svårt att fånga leendet.




Det är väl självklart att man inte vill skratta åt en stor svart makapär.




Nybadad och fräsch.




Ibland kan jag lura till skratt vid sidan av kameran, men det ser ni ju att det inte blir riktigt bra.
Härliga I-landsproblem som ni förstår.

Och på tal om skratt, igår fick vi höra Lia skratta för första gången.
Åh så roligt det är när barnen blir större och hänger med och blir små människor.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0